En stilart mellan slutet av 1880- till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för stilens framväxt. Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen, modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning"). Inom konst och formgivning inspirerades keramik, glas och metall av frukter och fröhus och lampfötter av tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Matsalsmöblemang var ofta i ek med kraftiga beslag, och skåpen och stolarnas höga ryggar hade ofta en ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar. Taklampor var i hamrat järn eller koppar och bordslampor hade släta kupor i starka färger.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend

En stilart mellan slutet av 1880- till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för stilens framväxt. Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen, modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning"). Inom konst och formgivning inspirerades keramik, glas och metall av frukter och fröhus och lampfötter av tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Matsalsmöblemang var ofta i ek med kraftiga beslag, och skåpen och stolarnas höga ryggar hade ofta en ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar. Taklampor var i hamrat järn eller koppar och bordslampor hade släta kupor i starka färger.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend

En stilart mellan slutet av 1880- till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för stilens framväxt. Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen, modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning"). Inom konst och formgivning inspirerades keramik, glas och metall av frukter och fröhus och lampfötter av tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Matsalsmöblemang var ofta i ek med kraftiga beslag, och skåpen och stolarnas höga ryggar hade ofta en ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar. Taklampor var i hamrat järn eller koppar och bordslampor hade släta kupor i starka färger.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend

En stilart mellan slutet av 1880- till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för stilens framväxt. Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen, modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning"). Inom konst och formgivning inspirerades keramik, glas och metall av frukter och fröhus och lampfötter av tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Matsalsmöblemang var ofta i ek med kraftiga beslag, och skåpen och stolarnas höga ryggar hade ofta en ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar. Taklampor var i hamrat järn eller koppar och bordslampor hade släta kupor i starka färger.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend

En stilart mellan slutet av 1880- till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för stilens framväxt. Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen, modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning"). Inom konst och formgivning inspirerades keramik, glas och metall av frukter och fröhus och lampfötter av tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Matsalsmöblemang var ofta i ek med kraftiga beslag, och skåpen och stolarnas höga ryggar hade ofta en ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar. Taklampor var i hamrat järn eller koppar och bordslampor hade släta kupor i starka färger.  

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend

I Sverige används ofta stilbegreppet Karl Johansstil synonymt med Empir. När stilarna ställs mot varandra syftas empir då ofta på den direkta lånestilen i högreståndsmöbler under tiden 1810-1825, medan Karl Johansstilen kan åsyfta inhemska möbler (oftast senempiren eller biedermeierstil). Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Johanstil#I_Sverige  

Stilen gav intryck av tyngd och kraft och kunde ha en arkitektonisk uppbyggnad med kolonner, pelare och nischer. Blank mörk mahogny användes flitigt, gärna smyckade med bronser. Ornamenten kunde vara antikinspirerade eller med egyptiska inslag. Källa: http://home.swipnet.se/Restaurering/rest/mobelhistoria.htm

En brittisk designstil som blev populär under andra hälften av 1800-talet. Thomas Chippendales säregna stil, i blandning av klassisism, rokoko, gotik och med kinesiserande inslag, fick stor betydelse för engelsk möbelkonst. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Chippendale.

Mest rörde det sig om förvaringsmöbler som chiffonjéer och bokskåp och träslaget var vanligen mahogny eller björk, den senare ofta ljus och svartbetsad i kombination. Liksom motsvarande empirmöbler är de utformade som små byggnadsverk, men med den skillnaden att empirens frontoner, kolonetter och pilastrar ersatts av gotiska spetsbågar, fialer, krabbor och korsblommor. Även stolsryggarna försågs gärna med för stilen karakteristiska detaljer, likaså eldskärmarna, medan borden i mindre utsträckning påverkades av det nygotiska formspråket. Rottingmöbler passade bra för nygotiken. Gjutjärn var populärt. Källa: http://home.swipnet.se/Restaurering/rest/mobelstilar.htm

Nybarocken var under andra hälften av 1800-talet en stilmässig tillbakagång till barocken som präglas av rikt dekorerade möbler med marmor, stuckatur och guldinlägg. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nybarock

Detta praktfulla och yppiga levde sida vid sida med en strängare mer återhållen formvilja. Uppträdde främst i tunga matsalsmöbler, bestående av stora bord med kulfötter, stolar med spiralsvarvade ben och ryggstolpar samt bufféer. Källa: http://www.ne.se/barock/1174934, http://www.ne.se/school/nybarock.

Stolar av typen ”crown chairs” med höga, smala ryggstöd, rottingflätning eller läderimitation var var vanliga, liksom stora karmstolar med spiralvridna ben och klädd rektangulär rygg. Valönt, slät och flammig björk, ek, praktmöbler i ebenholtz med bronsinläggningar. Källa: http://home.swipnet.se/Restaurering/rest/mobelstilar.htm

Brittisk möbelstil ca 1700–40; ofta kinesiskt inspirerade lackmöbler med S-svängda ben avslutade i en djurtass, hovfot eller fågelfot gripande om ett klot. Stilen har påverkat möbelkonsten i hela Europa.

Källa: http://www.ne.se/school/queen-anne-stil

Stilriktning (övergång mellan barock och rokoko) inom bl.a. möbler och konsthantverk, ca 1715–30, i främst Frankrike.

Källa: http://www.ne.se/school/regence