Nyrokokon fick sitt genombrott på 1820-talet i England och Frankrike och spred sig snabbt utöver Europa och USA, för att bli omodern runt 1900. Nyrokokomöbler har mjuka, runda former, svängda ben, mörka träslag såsom valnöt och mahogny. Rik, ibland heltäckande stoppning och ymniga skulpterade dekorer hör också till stilens kännetecken. Nyrokokon blandades friskt med andra stilar, kanske främst tapetserarstil som den delvis givit upphov till. Nyrokokon uppfattades som feminin, både till sitt uttryck och användning. Inom högreståndsinredningar tillämpades den därför gärna i rum som ansågs höra till kvinnornas domäner. När möbeltillverkningen i Sverige industrialiserades under slutet av 1800-talet, utgjorde nyrokokon en stor del av utbudet. Den s.k Ballongstolen, med genombruten rygg vars form liknar en luftballong, fanns i nästan varje svenskt hem. Den lilla helstoppade och armlösa sittmöbel som vi kallar ”Emman” är en av 1800-talets för eftervärlden mest kända möbler. Under en period på 1950-60 talet nyproducerades möbler i nyrokoko som vid denna tid fått en nostalgisk status och fungerade som en hemtrevlig kontrast till de funktionalistiska strömningarna. Dessa benäms nyrokokostil, ej att förväxla med den egentliga nyrokokon.